Här kommer det att stå reportage, händelser och berättelser om allt som har med hundar att göra. Har du varit med om något som du vill dela med dig av?

Skriv en rad till webmaster så kanske just din histora blir publicerad. Gärna med bilder till!

När vi hämtade Prim i den lilla byn Plohv på den tjeckiska landsbygden, (ca 10 mil från Prag) berättade Lenka, Prims uppfödare, om rasspecialen som de planerade i augusti 2016. Det var i juli – 15. Redan då började vi att fundera på att åka dit med våra 2 chodskysar Halo och Prim. Så på onsdagen den 4/8/2016 packade vi in hundarna i bilen och startade våran långa resa (ca: 150 mil) ner till Plzen.

Resan gick bra och på torsdag eftermiddag checkade vi in hos Pavel, Lenkas son, som sen tog hand om oss i fyra jätteroliga dagar. Han blev vår värd, guide och tolk, då de flesta tjecker inte pratar engelska.

Rasspecialen hölls i Chodska Lhota, en by ca: 10 mil från Plzen, vilket var extra roligt då rasen härstammar från denna region. Det blev en härlig dag. Solen sken över en massa trevliga människor och otroligt många fina chodskysar. Vi träffade vänner från Sverige, Norge och Tjeckien.

Ca: 300 hundar deltog. Halo fick ”excellent” men blev sen oplacerad. Prim fick ”very good”. Båda fick  väldigt fin kritik.  Innan vi åkte tillbaka till Plzen, besökte vi Chodsky statyn, en imponerande stor hund gjord av sten.

Vi stannade några dagar extra för att träffa våra tjeckiska vänner. De tog oss med ut på utflykter, bl.a. besök i Prag, guidad rundtur på bryggeriet där man brygger Pilsner, fina promenader i vackra parker, fika på fina cafeér m.m.

Sista natten bodde vi hos Lenka, Prims uppfödare. Den kvällen blev det mycket skratt, kortspel och Becherovka.

På onsdag lunch startade vi resan hemåt igen. Vår vana trogen körde vi fel och befann oss plötsligt i Polen??
Det blev lite förseningar och spännande situationer på grund av köer och avstängda avfarter på autobahn. Men trots det kunde vi köra på båten i Rostock i tid på kvällen 

Det blev en fantastiskt rolig resa, med mycket sol, värme, god mat, dryck och många skratt. Hundarna skötte sej utmärkt, det är verkligen lätt att ta med sig en chodsky pes på semester.

Ännu ett VM för Schäferhunden

Tysk Schäferhundklubb WUSV genomförde den 17-19 juni 2016 i Paderborn Tyskland det 6:e Universalsieger VM:et. Ett VM där hundarna bedöms i IPO 3 och en utställning/exteriör bedömning. Tikar tävlar mot tikar och hanar mot hanar. Sammanlagda placeringarna i de båda tävlingarna/grenarna räknas och avgör vem som vinner. Den som får lägsta poängen (t.ex) 1:a placering i Ipo och 1:a placeringen i utställningen får då 2 poäng och blir därmed vinnare. 

I år deltog 18 nationer, 36 hanhundar 21 tikar kom till start.

För andra året i rad skulle Lappfjällens Leaza och jag representera Sverige. Vår resa började söndag natt och vi anlände till Paderborn vid 18-tiden måndag kväll. Installerade oss på hotellet och det blev en tidig kväll efter 16 timmar i bil (130 mil). 

Tisdag fm utforskade vi centrum med både fika och kultur.
Åkte sedan ut till stadion där tävlingarna skulle äga rum. Åkte tillbaka till vårt hotell, parkerade bilen i garaget och gick till en trevlig restaurang i närheten av hotellet och åt middag. När vi kom tillbaka till garaget och Anna öppnade bakluckan och sa VART ÄR HUNDEN? Vart är Leaza?? DEN känslan går inte att beskriva med ord.!!! De tankar och känslor som for igenom både huvet o hjärtat….. Fy f-n räcker inte!!
Jag ropade o grät om vartannat, Hur? Har någon stulit henne?? Borta var hon. VAD, HUR gör vi?? Hur det fungerar vet jag inte, men chocken skapade viss koncentration och vi gick upp till hotellet fick hjälp att ringa runt för att försöka få information. De hade hittat en hund i området men ingen vidare information fanns där. Var det hon? Levde hon? Var hon skadad? Men kvinnan i receptionen var så hjälpsam, ringde vidare och fick lite svag info att en hund hade körts till ett djurhem. Vi åkte ut dit men ingen människa svarade eller öppnade. Tillbaka till centrum och en promenad till polisen. Ingen där men fick kontakt med en polis på larmnumret som beskrev ungefär en schäfer som hade tagits omhand ute på gatan av en polisbil. (Troligen den bil med sirener vi hörde när vi åt middag). Nu kunde vi bara konstatera att OM det är hon så är hon troligen vid liv och inte allvarligt skadad då hon ej var på djursjukhus.
  
Onsdag morgon åkte vi ut till djurhemmet. Fick förklara och legitimera oss. Den trevliga tjejen gick iväg och kom tillbaka med en LEAZA i koppel. GLÄDJE och LYCKA !!!!! Tårarna rann och Leaza och jag var jättelyckliga!! PUST!! En otäck och omtumlande upplevelse och erfarenhet jag aldrig glömmer.

Efter vår återförening åkte vi till Melle. Där träffade vi England och Irland som erbjudit oss att få vara med och träna med dem. Michael O`connor bor i Tyskland och vi fick ta del av hans spårmarker. Vi åkte sedan till OG Spenge där vi tränade lydnad och skydd. En härlig dag med fantastiska människor. Thanks to Barbro, John and Michael for inviting us! Efter det åkte vi till stadion för anmälan. Leaza hade börjat löpa… .detta ändrade hela schemat för oss.

Torsdag var det veterinärbesiktning, inträning för de andra och figurantpresentation. Efter det den officiella invigningen och lottning vid slottet. En mycket vacker plats. Jag fick första spårgrupp. Vi avslutade kvällen med en god middag med goda vänner.

Fredag morgon åkte vi ut till spårmarkerna. Jag drog spår 1 vid lottningen. Leaza gjorde ett jättefint jobb, och som hon brukar bjuder hon på överraskningar. Vi fick 94 och jag var mycket nöjd!! Duktiga pigan! Fredag eftermiddag var det den exteriöra delen/utställning för tikarna. Leaza tycker verkligen om att ”showa” och Anna Nolén (min handler/resekamrat) visade henne på ett mycket professionellt och föredömligt sätt!! De blev placerade på tredje plats!! I totalen 2:a då den första tiken ej bestod IPO-provet. TACK ANNA !!! Bäst-Anna!! Nu var det mestadels väntan kvar för vår del. Eftersom löpet kom fick vi vänta med vår inträning och tävling till söndag eftermiddag.

Lördag kikade vi på de andra och på kvällen var det bankett med middag, massor av tal och trevlig stämning med dans osv. En härlig kväll.

Söndag morgon packa o ladda… samla ihop sig efter några turbulenta dagar. Väntan, men till slut fick vi besked att halv 2 skulle vi få får inträning. Jag fick snabbt tänka vad o hur jag skulle göra. In göra lydnad, ut o in köra rondering. Ut igen o in efter 20 minuter o göra lydnadsprogrammet. Inte helt i balans som gjorde att jag inte var till fördel för Leaza. Men hon gjorde sitt bästa älskade hund! Tyvärr hoppade hon inte över häcken vilket kostade massor. Självklart är man besviken just då ….segern var nära. Ut o in igen för skyddet. Vida ronderingar och hon släppte något i bevakningen. Ngt sena släppande … sådant kostar, men med minimal förberedelse (4 träningspass i skyddet sedan augusti) så är jag är trots allt nöjd med 84 p. Det är små marginaler som avgör på mästerskap. Men en sak är klar…..Jag älskar min lilla Lappjänta!! Hon är min, bara min !!!!

Direkt till prisutdelning och avslutningsceremoni. En upplevelse.. STORT GRATTIS till Danmark som vann Universal/Hanar och Tyskland som vann Universal/Tik.

STORT GRATTIS Johan Holmlund som presterade en fin 7:e placering hanar med Skaybackens Saik. 

Lappfjällens Leaza och jag placerade oss på en 6:e placering i år. Förra året en 2:a plac. Stolt o glad att representera Sverige och Svensk schäferhundklubb med en hund som är ”allround” vilket för mig är en SCHÄFER.

TACK till mina sponsorer och alla ni som stöttat o supportat oss med bidrag och hjälp så att vi har kunna genomföra detta!! Ingen nämnd ingen glömd. Ett extra TACK till Anna Nolén för att du funnits vid vår sida och gjort dessa dagar till en oförglömlig resa!! Utan dig…. See you next year friends in Austria/Österrike!

Tina Fridh och 
Lappfjällens Leaza       "Se Bilder"

Det var verkligen spännande att åka till brukshundsklubben på lördag morgon 27 september 2014!! Efter några månaders planering var det dags att träffa deltagarna i årets träningsläger för döva och hörselskadade deltagare.
 
11 döva och hörselskadade hundförare bor med sina hundar i klubbstugan sedan fredag kväll och nu ska årets träningshelg starta.

Vi samlar ihop instruktörer och inväntar våra tre teckenspråkstolkar.
Lördag morgon börjar med en kort snabb presentation, många var här redan förra året men några kommer för första gången!
Efter det går hela flocken människor upp i skogen till sökrutan. Deltagarna har frågat efter sökträning och vi bestämde oss därför för att visa en söktävlingshund. Deltagarna får hjälpa till att valla av nedre delen av sökrutan och vi gömmer två figuranter.
Med stort intresse följer deltagarna sedan hundens arbete i skogen och de får även följa med ut och se hur hund och förare agerar när de hämtar figurant i skogen.  Det blev många frågor om hur hunden arbetar, hur den vet vad den ska göra, hur man lär in momenten mm och många var mycket imponerade av sökhundens arbete med att ta rullen för att visa att den har hittat en person i skogen.

Efter sökuppvisning och frågestund delades gruppen upp i två delar. En grupp fick teorigenomgång av spår och drog sedan ut i skogen för att träna.  Den andra gruppen var kvar på klubben och tränade rallylydnad och lydnad.  Till lunch träffas alla i klubbstugan och äter och diskutera vad de har varit med om och efter lunch byter grupperna plats så att de som var på klubben åker till skogen och de som var i skogen tränar lydnad och rally.  Under lunchen passar vi även på att fira dövas dag och hundens dag.. vilket sammanträffande att det råkar vara just denna dag!! Det visar sig att vi även har en deltagare som fyller 30 år just denna dag så det är tur att vi har köpt tårta som vi kan fira med!!!

17.30 ca är alla aktiviteter klara och det är dags att förbereda söndagens aktiviteter. Trötta hundar ligger här och var och sover i stugan och människorna ser lika trötta ut de också.  Det blev bara förberedelser för söndagens rallybanor här hemma.... sen sov vi gott!!

Söndag morgon... tillbaka till klubbstugan  för en ny träningsdag. Innan vi åkte hem på söndagen skrev vi söndagens program på tavlan men eftersom deltagarna idag ska få önska vad de vill träna mer på så vet vi inte riktigt vad som väntar oss när vi kommer.
Dagen börjar med en uppvisning i uppletande och en uppvisning i Rallylydnad.  Deltagarna förvånas återigen av  hur duktiga hundar kan vara och de får en hel del träningstips och har därför också en hel del frågor.

Det visar sig att det idag kommer att tränas  agility, freestyle, rallylydnad, lydnad och freestyle.  Vi har delat förmiddagen på två pass så att man kan välje en aktivitet före och efter fikat. Svårt att välja.. det tycker många då de vill passa på att göra allt när de bara har 1.5 dag på sig.  Intensiv träning fram till lunch som vi äter tillsammans och sedan avslutar vi dagen. Packa, städa stugan och hemresor till olika delar av Sverige!

Trötta men nöjda deltagare åker hemåt och den respons vi får timmarna efter lägret är enbart positiv och alla vill tillbaka igen nästa år.. gärna redan i vår!
En deltagare berättar att hon måste bli medlem i klubben.  De har en sommarstuga i Dalarna och vill bli medlem och vill veta alla våra träningstider!  Önskemål finns om fler träningsläger eller intensivhelgkurser i olika träningsgrenar. De hinner bara ställa frågan så har de genast bestämt att de kan bo över hos varandra och delta i helgkurser mm.En deltagare funderar på att komma till oss och tävla senare i höst och ytterligare en deltagare funderar på att åtminstone prova att delta I KM i oktober.

Det är jättespännande att träffa deltagarna denna helg och vi som kommer från Borlänge brukshundsklubb har en hel del att lära av dessa deltagare. Återigen fascineras vi av hur tyst det är under helgen. Det är faktiskt bara instruktörernas hundar som väsnas i bilarna.  Tänkvärt..vad tjänar våra hundar på att de skäller när de dövas hundar inte gör det? Vi måste också erkänna att hundar som tränas på teckenspråk över lag har bättre kontakt med sina förare än våra hundar har... de måste ju titta på sin förare för att hålla kontakt. Alla hundar funkar tillsammans under helgen, de bor trångt i stugan och umgås hela helgen utan att det blir något trams hundarna emellan. 2 hundar är halvårs gamla valpar och sedan är det hundar i alla åldrar som deltar.  Två hundar är döva.

Jättestort tack till alla som deltagit  på olika sätt under helgen. Det har varit intensivt för både deltagare och instruktörer/hjälpredor. Alla ska få träna på sin nivå efter sina önskemål och det ska funka med fika, lunch mm till alla!
Det finns önskemål om att vi gör om det nästa år.... vi får se om vi antar utmaningen!!

Åsa Engström

Reportage om Marianne Skoglund 
/Vid pennan Anders Eriksson, Mera Dog